JEPEspaning

utan spaning ingen aning

Valguide 2018

2018-05-25 | Val2018

Hur tusan ska jag rösta i kommande kommun- landsting- och riksdagsval?

Just den frågan tror jag att många ställer sig år 2018.

För att söka svar på frågan har jag läst, funderat och pratat med människor. Som resultat framkom min Valguide för att komma fram till en slutsats. Här är den. Varsågod!

Avstamp

Vi befinner oss i år 2018, dryga 100 år sedan ångkraften och kolet tog oss in i en industriell framgångssaga med enorm utveckling, ökad livslängd, demokratisering, minskad fattigdom och ökad frihet. Fakta.

Samtidigt visar historien på cykliska förlopp, där det som ökar en period kommer att minska i en senare period. Diagonaldäcken på bilar var förhärskande intill dess att radialdäcken gjorde entré och tog hela marknaden. Innovation följt av Tillväxt, sen Mognad och till sist Avveckling. Precis som livet, vi föds, växer upp, blir vuxna sen gamla och dör. Förloppet kallas även för S-kurvan eftersom kurvan ser ut som ett S.

En mängd företeelser som fötts under 1900-talet kommer att avvecklas. Så är det bara. Tänk bara på skrivmaskinen, sekreteraren, stinsen och mjölkpallen som enkla exempel. Och fler kommer att följa när gamla strukturer faller. Till dem hör Partipolitik.

Redan nu kan vi se hur ointresset för partipolitik breder ut sig över världen. De tidiga exemplen är president Macron i Frankrike som startade en rörelse (En marche) under parollen ”varken höger eller vänster” och som vann stort och fick de forna partierna att närmast tyna. Macron bemannade sina riksdagsplatser med hälften politiker och hälften icke-politiker, hälften kvinnor och hälften män.

Donald Trump gjorde på ett helt annat sätt. Han kidnappade det republikanska partiet och tog till alla knep i den politiska världen för att vinna presidentvalet och få makt. Hans slogan är det entusiasmerande ”make America great again” och det provokativa ”drain the swamp”, med vilket han menar den politiska aristokrati som skapats i Washington.

Macron och Trump har även gemensamt det faktum att deras respektive staters budgetunderskott är skyhögt och de avser båda att göra en ”turn around” som man säger på företagsspråk när man vänder röda siffror till svarta. Arbetslösheten i USA har sedan Trumps tillträde gått från 4,8% i januari 2017 till 4,1% i december 2017 samtidigt som arbetslösheten i Frankrike gått från 9,5% i maj 2017 när Macron tillträdde till 9,2% i december 2017.

Till denna utveckling kan vi också lägga Alvin Tofflers beskrivning i boken ”The third wave” från 1984 om civilisationens övergång från Second Wave till Third Wave, från andra vågen till tredje vågen. En läsning av en 34 år gammal text som på ett nära kusligt vis beskriver 2018, om man är lättskrämd. Tongivande begrepp i Tredje vågen är; decentralisering, prosumer och glocal.

Decentralisering talar för sig självt och är motsats till centralisering, som EU i sin nuvarande form i många stycken är ett exempel på. Prosumer är en sammanslagning av orden consumer och producer, alltså konsument och producent, där vi människor i framtiden innehar bägge rollerna samtidigt. Glocal är en sammanslagning av global och local. Vi blir globala och lokala, men det däremellan faller bort. Världen blir plattare och kommer för var och en att bestå av Världen och Lokalsamhället. Mellanchefer, regioner och på lång sikt nationer ligger i farozonen.

Och som lök på laxen kan vi också lägga forskaren Harry S Dent’s beskrivning av de cykliska förlopp som präglar vår tillvaro. Det handlar bl.a. om den 250-åriga revolutionscykeln, den 84-åriga populist-cykeln och den 28-åriga finanskris-cykeln som alla tre råkar sammanfalla under perioden 2008-2023.

Till sist talar de politiska partiernas medlemsstatistik ett tydligt språk med en halvering sedan 1995.

Allt pekar på att Partipolitik befinner sig i avvecklingsstadiet, vilket samtidigt bildar avstamp inför grundfrågan – hur ska jag rösta i förestående val?

Damage Control

När något går in i ett avvecklingsstadie inträder rom regel tre händelser; först en polarisering där de befintliga strukturerna försöker bekämpa varandra, sedan vidtar konsolidering och eliminering. Med konsolidering menas att de kvarvarande slår sig samman för att täcka den marknad som kvarstår. Med eliminering menas att vissa aktörer, i detta fall partier, slutar upp med att vara partier. Sådan är S-kurvans gång. Så har det hänt i Frankrike där socialistpartiet är slaget i spillror (eliminering) och där den kvarvarande ”vänstern” samlats under rubriken ”la France Insoumise” (en liten konsolidering). Fullständigt naturligt och inget konstigt.

Under avvecklingsstadiet är det av vikt att tillse att så få skador som möjligt uppkommer. Det gäller att tillgripa skadeverkanskontroll (damage control) – en metod för att undvika katastrof och brutala konsekvenser. Ett sätt att mjuklanda.

Sålunda följer att vi må se till att minska skadeverkningarna, genom att anamma konsolidering och eliminering, när de politiska partierna går in i avvecklingsstadiet.

Selektering

Hör och häpna; alla riksdagspartier i Sveriges kommer att avvecklas och vi kommer att eliminera och konsolidera dem. Inte omedelbart men likväl på sikt.

Utifrån det kan vi börja selekteringen för i första hand Riksdagsvalet.

Först och främst kan vi eliminera ytterligheterna, dvs. de partier som har idéer som aldrig någonsin lyckats, som inte har någon som helst potential att ge någon framgång. Det har kort sagt ohållbara idéer. De är: V, MP och SD, enligt min bedömning. De har det gemensamt att de samtliga har en utsedd fiende som förklaring på alla spörsmål. För V är det de rika, för MP är det koldioxid och för SD är det invandrare. De är samtliga enfrågepartier. Det finns ingen som helst nytta med att rösta på dem. Därmed inte sagt att enskilda företrädare ur dessa partier någon gång kan uttrycka en och annan klok tanke. Men det kan inte på något vis ändra på den ohållbara idén.

Att S under innevarande mandatperiod valt att som första parti i modern tid inlemma MP i regeringen och samtidigt ge V betydande inflytande anser jag vara ytterst anmärkningsvärt. Det kan närmast förklaras av den felrekrytering som begicks när Stefan Löfvén befordrades långt över sin kompetensnivå till statsminister 2014, fortfarande enligt min bedömning.

Kvar har vi: S, L, KD, C och M som därmed bildar kandidater för konsolidering, vilket främjar skadeverkanskontroll i en avvecklingsfas. Ju jämnare fördelning vi får mellan dessa kandidater ju bättre konsolidering kan vi erhålla. Möjligt är också att någon faller och elimineras på grund av 4% spärren.

Rent teoretiskt torde C kunna bilda en god grund för skadeverkanskontroll kring vilken de övriga skulle kunna samlas, anser jag.

Vad gäller Landsting, som har som största uppgift att sörja för vår sjukvård, inträder allt starkare insikten om att sjukvård inte på något vis gynnas av politiska partier. Det är läkare, sjuksköterskor, undersköterskor, ambulansförare, räddningspersonal och många fler som levererar vårdnytta. De kräver professionell ledning, förslagsvis organiserat på kommunal och statlig nivå och bemannat av många aktörer. Det begriper alla. Därav följer att Landstingspolitiker elimineras. En röst som påskyndar det är en blank röst.

I våra 290 kommuner har konsolidering ofta redan inletts med exempel på styrande konstellationer från alla partier. De kommer likt riksdagen att konsolideras än mer liksom en och annan eliminering. Om man upplever att ens kommun fungerar är det klokt att tänka ”if it isn’t broke – don’t fixt it”, dvs. om det fungerar tillräckligt bra – låt det vara en period ytterligare då vi befinner oss i en avvecklingsfas av partipolitik på sikt.

Slutsats

Efter detta resonemang uppkommer naturligtvis frågan; men om vi nu inte ska ha partipolitiker, vad ska vi ha istället? Svaret på den frågan är: det vet vi inte och det är just denna ovetskap som kommer att driva vår utveckling. Så var det för nära 100 år sedan när vår nuvarande demokrati med allas rösträtt (kvinna först 1921 för Riksdagsval) bildades. Innan dess hade blott dryga 5% av befolkning rösträtt, vilket ingen eller få då visste skulle komma att ändras radikalt.

Någon kanske nu tänker; men vi måste rädda demokratin! Här vill jag nyansera och säga att vi ska behålla demokrati (obestämd form). Den framtida demokratin kommer inte att vara i samma form som den nuvarande demokratin.

Vi kan se händelserna i Frankrike och USA som föreskrivande för vad som kommer att ske även i Sverige. Intill dessa är det klokt att tillgripa skadeverkanskontroll och anamma konsolidering och eliminering i såväl riksdag som landsting och kommun. Särskilt med tanke på att vi i Sverige har en egen liten valuta, som lätt kan ta stryk och framkalla skador.

På frågan hur jag tror att det kommer gå i annalkande riksdagsval är jag osäker. Det beror väldigt mycket på vad som händer den allra närmaste tiden för valet.

Jag ser följande alternativa scenarion;

– Om trenden att Sverige följer Frankrike fortsätter (vilket jag hävdat sedan länge), så kommer S att få rekordlåga valresultat, till förmån för C och SD. MP elimineras och V får en liten konsolidering av kvarvarande vänsterorienterade. En koalitionsregering bildas troligen av de borgerliga partierna.

– Om Sverige följer Tyskland, vilket Sverige inte gjort tidigare, så kommer S och borgerligheten att bilda gemensam regering efter långa förhandlingar.

– Om olyckan är framme blir SD största parti och den svenska kronan sjunker som en sten till följd av ökad osäkerhet initialt för att senare stabiliseras när en stor koalition bildats av de konsoliderade partierna S, M, L, KD och C.

– Om valdeltagandet blir rekordlågt och valresultatet otydligt kan en expeditionsministär bildas.

Alldeles oavsett hur det går i kommande val är det ändå bara ett litet steg i avvecklingsstadiet av partipolitik och ett litet steg framåt mot en ny demokrati som vi ännu inte vet om och som vi kommer att kunna ana gissningsvis åren 2023-2025. Mitt stalltips för den nya demokratin är att den av de många människorna ska upplevas som begriplig, hanterbar och meningsfull.

Nu hoppas jag att du fått en guide inför kommande val och åtminstone någon pusselbit till svaret på ursprungsfrågan – Hur tusan ska jag rösta i kommande kommun- landsting- och riksdagsval?

2018-05-25

Jerker Pettersson